Nyhet

Eskilstuna först med badhus i Miljöbyggnad Guld

När det gamla badhuset från 1933 hade gjort sitt valde Eskilstuna Kommunfastigheter att satsa på ett nytt badhus med hög miljöprofil. Munktellbadet i centrala Eskilstuna kan nu stoltsera med att vara Sveriges första badhus som certifierats med den högsta miljöklassificeringen Miljöbyggnad Guld.

Eskilstuna Kommunfastigheter har överlag höga miljöambitioner. De bygger nu en arena i Miljöbyggnad Guld och vid byggnation av bostäder är målsättningen minst miljöklassning silver.

– Eftersom Munktellbadet är det första badhuset med Miljöbyggnad Guld fanns det inte några riktlinjer för miljöklassningen. Vi har därför varit med och tagit fram riktlinjer under projektets gång i dialog med Sweden Green Building Council som ansvarar för certifieringen, berättar Camilla Andersson, projektledare på Eskilstuna Kommunfastigheter.

Första spadtaget till badhuset togs 2014 och i juni 2016 stod dörrarna öppna för allmänheten. Den nyskapande simhallen har vuxit fram genom en aktiv medborgardialog där både barn och förenings­liv fått lämna synpunkter på funktioner och innehåll. Här finns en delbar 50-meters­bassäng, två multibassänger med höj- och sänkbara bottnar och ett familjebad. En av bassängerna kan dessutom förvandlas till en svalkande biograf där badgästerna kan bada medan den stora skärmen ovanför visar såväl utbildningsmaterial som spännande filmer. På Munktellbadet finns även en avkopplande relaxavdelning, en caféservering och ett gym. Målsättningen är att locka till en badupplevelse utöver det vanliga och för alla, så tillgängligheten har fått extra fokus. 

Det som sannolikt inte badgästerna tänker på är de lösningar som har gjort att den 10 000 kvadrat­meter stora byggnaden fått Miljöbyggnad Guld, men bakom detta ligger noggrant arbete. Framförallt har stor vikt har lagts vid att badhuset ska ha en så låg energiförbrukning som möjligt vid drift.

– Vi har använt oss av beprövad teknik och bad­huset får de bästa förutsätt­ningarna att spara energi. Vi har lösningar för både återvinning av vatten och värme. Värmen i spillvattnet tas till vara och återanvänds. Byggnaden värms upp av fjärrvärme från det lokala kraftvärme­verket. På taket finns 191 stycken solceller och belysningen inne i badhuset består av LED-lampor och lågenergilampor. Resterande elbehov täcks av Bra miljöval-el som vi köper från Eskilstuna Energi och Miljö, berättar Camilla Andersson.

Det har inte varit några större svårigheter att klara de hårda miljökraven menar Camilla Andersson, förutom att det initialt var svårt att uppfylla dagsljusinsläpp till kontorslokaler. Det löstes genom att man bytte funktionerna i lokalerna.

– Kraven på dagsljusinsläpp är hårda, så där får man tänka till lite extra kring hur man gör med sådana utrymmen som kräver detta, säger Camilla Andersson.

Den största utmaningen för Eskilstuna Kommunfastigheter har istället varit badhusets läge alldeles vid Eskilstunaån, vilket ledde till inledande problem med grundläggningen. Lösningen blev extra pålningar. Ytterligare krav ställdes på fasaden, vilket också beror på lokaliseringen av badhuset, då det ligger i ett gammalt industriområde. Resultatet blev tegelfasader, stora glaspartier i tunna aluminium­profiler och fasaddetaljer av galvat stål, vilket ger ett modernt och industriellt uttryck, samtidigt som det harmoniserar med områdets tegelröda industriarkitektur.

Vad gäller miljökraven vill Camilla Andersson snarare lyfta fram fördelarna med en hög miljöprofil.

– Att vi ställt så höga miljökrav innebär att vi får lägre driftkostnader. Munktellbadet har lägre driftkostnader per kvadratmeter än det gamla badhuset tack vare energibesparande investeringar. Dessutom har vi fått en hållbar badanläggning som innehåller goda materialval avseende miljö, säger Camilla Andersson.

Har du några råd till andra kommuner som står i begrepp att bygga badhus och som har höga miljöambitioner?

– Att man inte ska vara rädd att gå in i ett sådant projekt. Vi har hållit vår budget och inte fått några större överraskningar som inte täcktes in i budgeten, avslutar Camilla Andersson.

Spetsprojekt

Detta är ett av projekten i vår serie om fastighetsrelaterade spetsprojekt i offentliga organisationer. Texten är författad av Ann-Sofie Borglund, Mitt Ordval.

Frågor

Frågor besvaras av Felix Krause, tfn 08‑452 70 42 eller via e‑post felix.krause@skl.se